Underbara Måndag.
Måndagen kändes som flera dagar. Underbara dag med min Osmin.
Jag fick ta o hoppa upp ur den varma sängen redan klockan åtta på morgonen när Osmin var nästan hemma. Klädde på mig o gick snabbt som vinden till busshållsplatsen där han väntade. Sen tog vi oss en liten promenad ner till BG för att äta lite frukost, bacon macka igen. Mums! Frukosten gick på £6, dyrt! Vi tog ju bara en liten macka var o nåt att dricka. Jaja..
Jag trodde att grönsaksståndet skulle vara öppet, men det var det inte. En liten besvikelse. Vi gick över gatan till Tesco iaf, även fast jag nyss vart där för nån dag sen. Måndag morgon efter en helg, kan lova att det var tomt nästan överallt på hyllorna. Dom jobbade för fullt för att få ut alla nyinkomna varaor, men det hjälpte ju inte oss. Vi skulle inte handla mycket, lite grönt bara. Jag köpte mig en burk salsa iaf till fahita som vi ska äta nåndag. Måste komma ner på marknan o köpa ett salladshuvud först, annars går det ju inte.
Vi tog bussen tillbaka o den lilla promenaden hem kändes tung. Helt slut i kroppen. Kanske var det ovanan att måsta göra nåt så tidigt. När vi kom in hamnade vi direkt på sängen nere, efter Weronika var här. Den är för tung för mig att få upp, så det får Osmin göra när han har tid o ork. Osmin somnade efter en stunds pratande o jag försökte oxå, men Osmins oljud till snarkning o pratet från butiken fick mig att gå upp till sängen ist. Jag sov nog i en timme iaf, men låg där i två timmar.
Vid fyra var jag vrålhungrig, vi hade inte ens ätit lunch. Då ville jag att Osmin skulle vara pigg o minst lika hungrig som mig. Såklart var han inte det. Han är aldrig hungrig, jo när det är dax o sova. DÅ ska det fram med pizza o chips. Haha! Jag fick iaf med Osmin ut på lite mat. Fram med VISA kortet o iväg på Weterspoons. Vi gick en liten extra tur så Osmin skulle få lite aptit innan vi kom fram. Väl där satt vi bredvid varann o var nykära, kramades o pussades som om det inte fanns nån morgondag.
Jag beställde lasagne o Osmin typiska Fish and Chips. Det var så gott, deras sallad o sallads derssing är bara för god o jag fick extra mycket kändes det som. Tackar, sa jag. Till efterrätt blev det äppelpaj med vaniljglass för mig o Osmin tog chokladkaka med vanlijglass. Allt det, plus dricka gick på £12, dubbla vad vi betala för frukosten o vi fick såå mycket mer. Sånt gillar jag! För det var jag som bjöd, för en gång skull. Servitrisen var så himla go. Vädligt glad o hjälpsam, det gjorde ju allt annat bra ännu bättre.
När vi kom hem kunde jag bara inte sluta hicka o då kunde vi inte sluta skratta. Det var en himla jobbig känsla i magen. Skojsigt!
Jag fick ett vykort av mamma oxå. Hon hade skickat det för längesen, den första oktober. Posten tog sin tid efter strejken. Jag fundera först vad hon skrev för tog när hon prata om att Oktober var här med höst o allt. Jag frågade Osmin om det var Oktober redan o han sa att det är November om några dagar! Jesus! Jag hinner inte med. Det gör egentligen ingenting för då kommer 14 december mycket fortare. 45 dagar kvar nu. Det är ju inget alls.
Vi ska iväg o handla lite på Primark om ungeför två veckor då Osmin är ledig. Då blir det nog lite spring efter julklappar oxå. Det blir inte många o inte till alla. Mina vänner får tyvärr nöja sig med mig, medan min kära familj får nåt stackars paket. Vi får se om det blir tanken som räknas i år.
Love, Angela
