Välkommen hem!

Jag sitter o väntar på att tiden ska gå. Osmin kommer väl inte hem förän åtta kan jag tro. Weronika har nyss bestämt sig att hon ska komma hit vid samma tid, efter mycket om o men. Sa till henne att hon kan sova här o jag sa faktiskt att det är kallt hos oss. Hon vet väl inte hur kallt så hon nappa på det. Jag hade inte tänkt ränna runt i centrala London o leta henne vid åtta på kvällen så hon fick komma hit. Pubar o restauranger har vi gott om här, så det ska nog gå bra.

Jag gillar inte att vänta. Om jag vet vad jag väntar på o när det ska hända, då går det bra. Men att vänta på nån som själv inte har en aning om nånting blir jag lite uppretad. Weronika frågade igår om vi kunde ses, gå på puben eller så, i London. Visst kan vi det. När? Var? Ja, det visste hon inte. Hon skulle jobba först. Tycker att man brukar veta nån någorlunda tid iaf. Jaja.. Hon skulle smsa när hon är på väg.

Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på nu, efter ha suttit i telefon med Osmin o i mobilen med Weronika. Skulle kunna gå ner till Stuart o få en kopp te o sitta där i två timmar, men känner inte riktigt för det.

Love, Angela