Tillbaka till Betongland.
Jag tror både jag o Osmin är depremerade att vara tillbaka i London. Osmin började räkna pengar dagen innan vi åkte hem för att se hur fort vi kan flytta till Sverige o bara behöva köpa en enkel biljett. Planen är att spara pengar, så mycket som möjligt så vi kan flytta så fort som möjligt. Känndes inte som att det gick fullt så bra är det var tomt i kylskåp o skafferi o vi tog taxi hem från affären med massvis med mat. Innan hade vi oxå varit på marknaden o handlat hem frukt o grönsaker för £15. Allt behövs ju, annars, utan mat lär vi aldrig komma till Sverige levande.
Första morgonen hemma här tittade jag ut genom fönstet, som jag gjorde varje dag hemma hos mamma o fick då alltid se blå himmel med sol, mindre snö o bergstoppar. Här såg jag en grå himmel o rakt in i grannes vardagsrum. Woho... Inte undra på att man är sur här.
Flygresan hem gick bara bra. Vi såg på Accidental Husband på Osmins Ipod. Hungriga var vi o allt var såklart kalasdyrt. Lite chips hade vi råd med. Stuart hämtade oss som lovad på flygplatsen o sen fick vi lite kvällsmat hemma hos dom. Vi kom hem vid ett engelsk tid. Jag somande på en gång, Osmin var vaken till närmare fyra.
Nästa gång vi ska hem ska vi åka med BA. Det kan vara möjligt att det kostar lite mer, men då får man iaf nåt att äta o dricka hur mycket man vill, samt, det viktigaste av allt, man får ta med sig massor av kilon!! Blir så less att behöva väga väskan tusen gånger för att få mindre än 15 kilo i väskan, vilket inte är mycket.
Resan till juni har vi ju redan köpt, efter det vet vi inte när vi kommer hem till Sverige igen.
Jag ska ta o skriva lite om vistelsen hemma, lite bilder blir det nog oxå.
Love, Angela.
Första morgonen hemma här tittade jag ut genom fönstet, som jag gjorde varje dag hemma hos mamma o fick då alltid se blå himmel med sol, mindre snö o bergstoppar. Här såg jag en grå himmel o rakt in i grannes vardagsrum. Woho... Inte undra på att man är sur här.
Flygresan hem gick bara bra. Vi såg på Accidental Husband på Osmins Ipod. Hungriga var vi o allt var såklart kalasdyrt. Lite chips hade vi råd med. Stuart hämtade oss som lovad på flygplatsen o sen fick vi lite kvällsmat hemma hos dom. Vi kom hem vid ett engelsk tid. Jag somande på en gång, Osmin var vaken till närmare fyra.
Nästa gång vi ska hem ska vi åka med BA. Det kan vara möjligt att det kostar lite mer, men då får man iaf nåt att äta o dricka hur mycket man vill, samt, det viktigaste av allt, man får ta med sig massor av kilon!! Blir så less att behöva väga väskan tusen gånger för att få mindre än 15 kilo i väskan, vilket inte är mycket.
Resan till juni har vi ju redan köpt, efter det vet vi inte när vi kommer hem till Sverige igen.
Jag ska ta o skriva lite om vistelsen hemma, lite bilder blir det nog oxå.
Love, Angela.
Kommentarer
Trackback
