Nyårsafton (bättre sent än aldrig?)
Äntligen dax för mig att ta i tag i sista spännande avsnittet på min saga om jul o nyår.
Dagen började med att yrvakna människor klev trött upp ur sängen. Tom mamma hade sovit länge, resan gör en verkligen trött. Vi gick sedan ut o traskade iväg till Weterspoon för att äta frukost. Där är det billigt, jag tog engelsk frukost o mamma tog en vegitarisk engelsk frukost. Bengt ville inte vara sämre än alla andra engelsmän o tog en öl till sin frukost. Det gjorde han rätt i.
Frukost med öl, strips o kaffe. Det gör man bara i England.
Efter frukosten gick vi hem igen, en liten tupplur o sen iväg igen till West End för att titta runt lite. Vi hamnade med hungriga magar på KFC, för det kom dom ihåg att det fanns sen dom var här senast. Sen gick vi över gatan till den tyska marknaden jag velat gått på sen i början av december. Det var såklart dyrt där, men titta är gratis. Det fanns skridsko åkning, för £12 o paradishjul för samma pris, så Nej Tack! Bengt, Osmin o jag åkte i en simulator iaf, för 60 kronor. Den var väl inte så förskräckligt kul, men det var iaf lite kul.
Efter marknan tog mamma o Bengt bussen hem o det gick så bra så, dom är ju världsvana nu när dom måste följa med ungen överallt. ;O) Osmin o jag tog en lite promenad förbi Piccadilly till China Town. Hela stan kryllade av folk. Hemma ser man inte en själ förän tio i tolv. Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad alla skulle göra i flera timmar innan tolvslaget. Vi var inte alls hungriga efter KFC, men vi sa vi beställer nåt litet, bara för att. Vi åt som hundar som inte sett mat på en vecka, till det drack vi ett glas vitt till. Gott var det verkligen.
Vi var hemma hos mamma igen vid elva. Dom hade öppnat ett rosé vin o öl. Så vi tog lite av det i väntan på det nya året. Fyverkerierna såg vi på tvn, det var bästa platsen då man även fick se hur mycket folk som det verkligen var som stod där o väntade. Jag lånade lite bilder från google, så ni kan se hur det såg ut. Det var nästan överdrivigt pampigt med raketer. Absolut sista var totallt bländande vitt, lite tokigt tycker jag, man såg inget, för det var för vitt.
1 Januari 2008
Upp tidigt. Mamma o Bengt skulle åka hem. Vi lämnade huset vid nio på morgonen. Vi tog tåget till Holborn, där man byter till Piccadilly Line som går till Heatrow. Vi hade sagt att vi lämnar dom att åka sista tåget själv. Det kan dom klara, tänkte jag, men då vi kom på perrongen kom tåget på en gång, så en snabb kram o sen var dom borta. Jesus så jobbigt det var. Det gick inte att hålla tårarna borta. Då förstog jag varför dom tyckte att det var min tur att säga HejDå. Allt gick bra iaf för dom. Dom hittade allt o åt lite på Weterspoon på flygplatsen. *stolt*
När vi kom hem somnade vi o sov i en evighet. När vi vaknade åkte vi till Liz o sov över där.
Så, äntligen var jag klar.
Love, Angela.
Dagen började med att yrvakna människor klev trött upp ur sängen. Tom mamma hade sovit länge, resan gör en verkligen trött. Vi gick sedan ut o traskade iväg till Weterspoon för att äta frukost. Där är det billigt, jag tog engelsk frukost o mamma tog en vegitarisk engelsk frukost. Bengt ville inte vara sämre än alla andra engelsmän o tog en öl till sin frukost. Det gjorde han rätt i.
Frukost med öl, strips o kaffe. Det gör man bara i England.
Efter frukosten gick vi hem igen, en liten tupplur o sen iväg igen till West End för att titta runt lite. Vi hamnade med hungriga magar på KFC, för det kom dom ihåg att det fanns sen dom var här senast. Sen gick vi över gatan till den tyska marknaden jag velat gått på sen i början av december. Det var såklart dyrt där, men titta är gratis. Det fanns skridsko åkning, för £12 o paradishjul för samma pris, så Nej Tack! Bengt, Osmin o jag åkte i en simulator iaf, för 60 kronor. Den var väl inte så förskräckligt kul, men det var iaf lite kul.
Efter marknan tog mamma o Bengt bussen hem o det gick så bra så, dom är ju världsvana nu när dom måste följa med ungen överallt. ;O) Osmin o jag tog en lite promenad förbi Piccadilly till China Town. Hela stan kryllade av folk. Hemma ser man inte en själ förän tio i tolv. Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad alla skulle göra i flera timmar innan tolvslaget. Vi var inte alls hungriga efter KFC, men vi sa vi beställer nåt litet, bara för att. Vi åt som hundar som inte sett mat på en vecka, till det drack vi ett glas vitt till. Gott var det verkligen.
Vi var hemma hos mamma igen vid elva. Dom hade öppnat ett rosé vin o öl. Så vi tog lite av det i väntan på det nya året. Fyverkerierna såg vi på tvn, det var bästa platsen då man även fick se hur mycket folk som det verkligen var som stod där o väntade. Jag lånade lite bilder från google, så ni kan se hur det såg ut. Det var nästan överdrivigt pampigt med raketer. Absolut sista var totallt bländande vitt, lite tokigt tycker jag, man såg inget, för det var för vitt.
1 Januari 2008
Upp tidigt. Mamma o Bengt skulle åka hem. Vi lämnade huset vid nio på morgonen. Vi tog tåget till Holborn, där man byter till Piccadilly Line som går till Heatrow. Vi hade sagt att vi lämnar dom att åka sista tåget själv. Det kan dom klara, tänkte jag, men då vi kom på perrongen kom tåget på en gång, så en snabb kram o sen var dom borta. Jesus så jobbigt det var. Det gick inte att hålla tårarna borta. Då förstog jag varför dom tyckte att det var min tur att säga HejDå. Allt gick bra iaf för dom. Dom hittade allt o åt lite på Weterspoon på flygplatsen. *stolt*
När vi kom hem somnade vi o sov i en evighet. När vi vaknade åkte vi till Liz o sov över där.
Så, äntligen var jag klar.
Love, Angela.
Kommentarer
Postat av: Cecilia
Sa, det är väl skönt när det äntligen är skrivet...
Ja, avsked är inte kul... Du måste flytta hem igen! Kom hem nu!
Trackback
